Att berätta.
Jag vill berätta. Under mitt ganska långa liv har jag alltid påverkats av det som händer omkring mig. Genom mitt äktenskap med en katalansk konstnär upplevde jag Francodiktaturen. Mötet med diktaturen, Spaniens våldsamma historia och dess lika våldsamma konst påverkade mig för hela livet.
Jag vill berätta om det som felar, är sårbart, glipan, det som skaver. Det kan vara människor, sårbara och på samma gång starka och flyende. Jag försöker i bilder förmedla överlevnaden, kampen. Detta inte minst i denna pandemitid som sätter oss alla på hårda prov.
Det kan också vara smutsen, skräpet eller de som behandlas som skräp, avfallet i gläntan, såret i naturen eller muggen framför det kommersiella templet liksom börsnoteringarnas siffror och bokstäver som bygger en megastad som förfaller.
Jag arbetar med blandtekniker; måleri, collage, foto, på duk, trä och blästrat plexiglas.
Temat för min utställning kan vara: Sprickor i verkligheten.
Man märker att det som synes ske kanske inte är verkligheten eller det finns något annat bakom.
Berit tilldelades Thor Fagerkvist-stipendiet av Värmlands konstförening 2020.
